Det mesta är väldigt rörigt just nu. Eller jag är rörig snarare. Ilska blandas med hopplöshet som sedan går över i tomhet. Dagarna flyter samman till en enda stor hög av ångest. Jag börjar känna ett enormt stort behov av att få vara ensam samtidigt som jag blir panikslagen av att tänka tanken.

Jag vill inte jobba eller vara arbetslös, sova eller vara vaken. Äta eller gå hungrig. Jag vill allt och inget samtidigt vilket är en väldigt underlig och otroligt energikrävande känsla. 

Helst av allt skulle jag vilja rymma ifrån mig själv, men det går inte. 

Det enda jag vet med säkerhet är att jag vill ha min drömlägenhet, men omgivningen sätter käppar i hjulet hela tiden. Det gör mig frustrerad när människor ena stunden älskar min lägenhet och gärna vill byta till sig den.. För att ångra sig precis innan papprena ska skrivas. Tänk efter FÖRE vad ni vill ha för lägenhet och inte efter. Det sparar en massa tid för alla andra också.

Nu ska jag försöka få ro att sova så jag orkar upp imorgon.